Guldkanten som blev en rämnande avsats
Rebecka har flyttat till London och lever ett kreativt liv fyllt av familj, vänner och en frilanskarriär, men också med obegränsade möjligheter att dricka. Kvällen innan hon fyller fyrtio ser hon en grupp välbekanta personer närma sig; vänner, familj, kollegor och hinner tänka: ”Fan, de har organiserat en intervention!” Det visar sig istället vara en överraskningsfest, och lättad blir hon som vanligt full igen.
I Jag som var så rolig att dricka vin med får vi följa Rebecka, som på ett både skrämmande och humoristiskt sätt berättar om sitt liv som alkoholberoende. Hon har alltid varit den där som är full av skratt, historier och glädje. Men bakom den där glada fasaden finns en kvinna som kämpar med ett destruktivt beroende. Föreställningen är en ärlig och bitvis smärtsam skildring av hur alkoholen steg för steg tog över hennes liv, från den där oskuldsfulla proseccon med vännerna, den där lilla extra guldkanten i tillvaron, till de mörka perioderna av skam och ensamhet. Rebecka försöker förstå vad som hände, hur att unna sig ett litet glas rött snart skulle vara nära att kosta henne allt. Med en kombination av humor, sorg och självreflektion belyser hon det komplexa förhållandet mellan identitet, socialt liv och beroende.
Genom Anna Novovics regi och Jani Lohikaris dramatisering av Rebecka Åhlunds självbiografiska bok möter vi en kvinna som med smärtsam uppriktighet och humor försöker förstå sitt liv. Novovic är ett återkommande namn på Umeås scener, och har gästat oss med bland annat den slående vackra föreställningen In memoriam (2022). På scen ser vi Sylvia Rauan, känd från teater, film och tv.
Längd: 90 minuter
Arrangör: Umeå Teaterförening
